efter rundan i stan med föräldrarna så blev det en middag där också.

när jag kom hem blev det pulka med guss guss. man blir som sagt aldrig för gammal.

nu blir det en övningskör runda.

för övrigt känner jag mig inte hemma någonstans alls. skulle vara kul att flytta till stockholm och börja om livet igen.

efter turen på stan blev det en välförtjänt fika. skagermacka och te.

lite så här nu i efterhand kan jag erkänna för precis alla att jag aldrig har känt såhär för någon eller något. har aldrig älskat en varelse så här enormt mycket. har aldrig fått så mycket upplevelser och aldrig i hela mitt liv lärt mig så här mycket saker som jag gjorde av älskade linus. bilderna är tagna när det inte var tävling och då jag inte pressade honom alls. han var ju trots allt inte mer än tre eller fyra. han hade talangen och han hade viljan. slutet kunde i alla fall inte blivit bättre än det som hände. nu kommer det och det kommer från hjärtat. jag älskar dig linus.

lyckades för första gången poppa popcorn på egen hand. nöjd!

mycket snygga människor.

för fix med rut. hotellet

sing star. halloween fest.

i skolan var vi på en mycket berörande föreläsning. det var en jude som hade den och berättade om sin tid under andra världskriget. hemskt, men det är så verkligheten ser ut.

Stockholmska:

 

Uttalet av "ä" som "e", "det är" blir "d'e", anser många vara typiskt för stockholmskan även om det försvinner alltmer. Ursprunget är inflyttade personer som försökte imitera det tidigare uttalet "ie" för "ä". En annan uttalsregel i stockholmskan är att kort "ö" blir "u", till exempel "börsen" blir "bursen".

Gutamål:

 

Gutniskan har även utvecklat en del nya diftonger, vilket gör språket tämligen vokalrikt.

Långt e har således blivit ei

Långt i har blivit äi, eller ei i vissa dialekter med sammanfall av gammalt långt e

Långt o har blivit åo

Långt u har blivit eu

Långt y har blivit öy

Till skillnad från de övriga skandinaviska språken har gutniska aldrig haft långt ä, utan brukar istället långt e/ei, t ex kleidar (kläder) .

Inte heller har gutniskan långt ö som istället blir långt y/öy, till exempel böykar (böcker)

G i gikk (gick) uttalas alltså verkligen som ett g och inte som ett (d)j. Detta gäller även konsonantgrupper, t ex skjaute (skjuta) och stjenne (stjärna).

Dalmå:

 

De långa i, y, u diftongerats, vanligen till ai, åy, au, till exempel ais (is), knåyta (knyta), aute (ute). v har kvar det fornnordiska uttalet w och utelämnas vanligen framför g, k, p, v, till exempel kåv kalf, fok . h utelämnas, till exempel and hand.

Småländska:

 

Då faller ”r”bort i de flesta ord. Detta gör t.ex. att ordet bort istället uttalas bått. Det beror på att de har tungspets -r och då sammansmälter det med t, s, l och n-ljud. T i bestämd form 'brunne' eller 'brunnet' Konsonanterna k, p och t har försvagats till g, b och d mellan vokaler så att t.ex. orden 'kaka', 'rapa' och 'gata' blir 'kaga', 'raba' och 'gada. Konsonanten g efter främre vokal: g blir j, t.ex. väj 'väg', höj 'hög' vissa har -a försvagats till -e i kaste 'kasta' och änge 'ängar'

nu drar vi till staden.